Då var det måndag igen och jag sitter på metso igen, när jag svängde in på parkeringen insåg jag att jag glömt mitt paserkort, Bra My (Som tur är, gör det inte så mycket)! Har spelat lite wordfued, pluggat lite, surfat runt och nu är jag über uttråkad, jag vill inte verka bitter, för jag är glad att jag har ett jobb, en inkomst och de flesta här är faktiskt riktigt trevliga, MEN jag är enormt överkvalificerad för det här jobbet.
Igår kväll satt jag och mannen i mitt liv och pratade om våra planer, livet, karriär och sånt. Jag känner att Ågren kommer smygandes, jag vet vad jag vill göra, men jag vet inte hur jag ska komma dit. Men det känns skönt att veta vad jag än väljer så står han bakom mig (Stefan alltså, inte Ågren!). Jag fattar inte hur de lyckas, alla de där människorna som fått sitt drömjobb, hur fick de in en fot? För just nu känns det som att ingen tar mig eller min kompetens på allvar!
När vi satt och prata kom jag även fram till att jag väldigt gärna skulle vilja ge mig ut och backpacka igen, typ Södra Asien och Västra Aussie,det behöver ju inte bli nu! Kanske när jag fyller 50! Kommer aldrig glömma det 50-åriga paret vi mötte på planet mellan Bangkok och Sthlm på väg hem från Aussie, det hade vait i Thiland och Backpackat i en månad, coolt!
Puss & Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar